Rasskydd System Dalby
Under perioden 92 - 98 omkom enligt officiell i yrkesskadestatistiken i Sverige 1 person i rörgrav. Yrkesskadestatistiken redovisar inte de som omkommit i icke yrkesdefinierad verksamhet. Där är olyckstalet tyvärr ännu större. Därutöver redovisar officiell statistik 80 olyckor i rörgrav med mer eller mindre grava skador, vanligen skellettskador. Det råder en machokultur för arbete under risk i rörgrav, trots att arbetsledaren måste kunna redovisa en skriftlig instruktion för skyddsarbetet på den enskilda arbetsplatsen i enlighet med reglerna om egenkontroll.
Under år 2000 har tyvärr hittills ytterligare 3 personer dödats och i varje fall 3 allvarligt skadats.
Anlednignen till olyckorna är inte brist på utrustning. Eftersom känd utrustning i form av spontlådor, grävslädar etc är konstruerade för att dras fram i jorden är de konstruerade för att ta upp maskinkrafter och därför som regel för tunga. I samförstånd mellan arbetsledare och personal tycks därför den typen av rasskydd komma i bruk först efter tillbud eller när en olycka har inträffat. Den enkla principen för vardagen gäller: "Om hjälmen är för tung blir den inte använd." I augusti 1999 inträffade i Malmö en typisk sådan olycka, där arbetsledningen i varje fall inte kan skylla på bristen på spontlådor. I februari åe 2000 samma sak i Göteborg.
Rasskydd System Dalby är framtaget efter en helt onödig olycka vid byte av en sk servis, ett jobb som vanligen sker helt utan skydd, eftersom traditionella spontlådor etc inte anses passa in på uppgiften. Rasskydd System Dalby är framtaget med följande kriterier som grund.
I standardutförande levereras Rasskydd System Dalby för arbete ner till ca 3 m djup och för fritt invändigt mått 1,28 - 1,67 m. Med förlängningsarmar (tilläggsutrustning) når Du 2,5 m invändig bredd. Det på bilderna synliga översta grindelementet, 0, 5 m högt, ingår ej i standardutförandet (tilläggsutrustning). Du kan arbeta på större djup om Du tillämpar traditionell släntteknik ovanför 3 meters höjd.
Rasskydd System Dalby har den unika egenskapen att det vid lyft utlöser ett dödpunktslås som fäller ihop skyddet något, så att det bryter vidhäftningen mot omgivande mark, för
att inte utlösa ras vid lyft, vilket kan skada intilliggande kablar, rör etc.
Rasskydd System Dalby bryter helt med traditionella föreställningar om skydd för rörgravsarbete. Skydd innebär lättare arbete eller billigare arbete! I och med introduktionen av Rasskydd System Dalby kan Du som arbetsledare aldrig försvara att Du beordrat eller tillåtit arbete under risk! Ansvaret är Ditt och valet är Ditt!
När olyckan har varit framme skall yrkesinspektionen och eventuellt polis utreda olyckan. Den första frågan blir då: "Var är och vad står det i den skriftliga anvisningen för den nu aktuella arbetsplatsens skyddsarbete?" De flesta kan sannolikt inte presentera det papperet, därför att man inte haft användbar standardutrustning och de flesta varken kan eller vågar presentera en platsbyggd lösning. Märkligt nog har vi i många fall funnit att arbetsledningen inte klart deklarerar att den tar och står för besluten om hur jobbet skall utföras och säkras. Man överlåter besluten om investering och skyddsanvändning till arbetarna i rörgraven, maskinföraren etc. De saknar såväl resurser som befogenhet. Om inte förr så kommer arbetsledningen, när olyckan redan är ett faktum, att finna att ansvaret för skyddsarbetet inte låg på gubbarna i rörgraven.
Vad kan vara enklare än att för arbetsplatsen ange: "Använd rasskydd System Dalby! Se manual! Vid arbete med servis utrustas raskyddet med avsticksgrind på sevissidan."
Rasskydd System Dalby sparar pengar. Utan särskilda rasskydd skall rörgraven utföras med erforderlig släntning enligt rekommendationer av Arbetarskyddsstyrelsen. Släntning utföres normalt 1:1 eller 1:2. Släntning 1:1 betyder att rörgravens bredd ökar så att den bearbetade ytan är ca 600 % större än den erforderliga nettoytan. Släntningen betyder att den bortgrävda massan ökar med ca 300 % utöver nettomassan. Större delen av dessa extra massor skall ersättas av dyra, klassade material för tex bärlager och yta.
Rörgraven betalas i de flesta fall av skattebetalare. Om släntningsteknik användes kostar varje meter rörgrav skattebetalaren ca 800 - 1500 kr/meter för mycket jämfört med om arbetet utföres inom vertikala, säkrade rasbranter. Att gräva utan rationella rasskydd är därför klart oekonomiskt!
I gatumiljö finns sällan utrymme för släntning! Där krävs rationella rasskydd om arbetet skall utföras inom ramen för regelverket. Alternativet är medveten risk, vilket kan beskrivas som en arbetsledare nyligen uttryckte saken: "För varje dag som går, är jag en dag närmare olyckan!"
Att köpa rasskydd! Kommuner och kommunala bolag är vanliga köpare! Om arbetet fortsatt utföres under risk så beror detta vanligen på att man tänker i budgetbelastning med engångsbelopp vid inköp! Detta är ett ekonomiskt tveksamt resonemang under förutsättning att man inser att det är ekonomiskt fördelaktigt att arbeta med smala, rationellt säkrade rörgravar.
Den ekonomiskt rationella tanken är att istället beräkna den löpande kostnaden i tex kronor per år eller månad för att disponera rasskydd och att balansera denna kostnad mot intjäning pga av minskade återställningskostnader tack vare smala rörgravar. Att disponera ett rasskydd kostar 8 - 10 000 kr per år vid 6 % ränta och 10 års avskrivning. Om rasskyddet finansieras genom tex leasing ökar kostnaden kanske till 15 000 kr/år pga av snabbare avskrivning, dvs leasing på 3 till 5 år.
Den faktiska månadskostnaden är alltså ca 1 000 kr. Att använda ett rationellt rasskydd på 3 meter som medger smal rörgrav med säkert arbete sparar ca 3 000 kr i mindre återställningskostnader: Månadskostnaden för säkerhetsutrustningen är alltså sannolikt betald på en enda nedsättning.
Årskostnaden är sannolikt balanserad på en eller två vattenläckor eller 10 m rörgrav per år! Att vänta på budgetutrymme för inköpskostnaden är i de flesta fall inte ekonomiskt rationellt!
Arbetarskydd kommer aldrig att fungera om det inte ingår som en fast rutin i verksamheten. Idag köper kommunerna i stor utsträckning in grävmaskinstjänsten. Den enklaste vägen för ansvarig ledning att lösa arbetarskyddsfrågan blir då att köpa in tjänsten i form av grävmaskin med rasskydd och att definiera uppdraget som grävning plus säkring av rörgrav innan någon tillåtes gå ner i rörgraven.
Att använda rasskydd System Dalby.
1. Grundförutsättningen i allt skyddsarbete är att skyddsarbetet är konsekvent, beordrat för arbetsplatsen och under full kontroll av arbetsledningen. Om arbetsledningen abdikerar från sin uppgift kommer inget skyddsarbete att fungera.
2. Rasskydd System Dalby bör alltså konsekvent finnas på arbetsplatsen. Grävmaskinisten är den som har de maskinella resurserna till sitt förfogande och överblick över förloppet i rörgraven. Alltså bör ansvar för att rasskydd tillämpas och kommer på plats delegeras till grävmaskinisten om inte regelrätt släntning är beordrad och konstaterad tillämplig. För att ansluta kättinglyftet i skopan förutsättes att denna har regelrätt lyftkrok. Maskinisten behöver manuell hjälp för att ansluta kättinglyftet i skopan. För detta skall på arbetsplatsen finnas en stege på ca 4 meter.
3. Arbetsledningen markerar lämpligen yta för bearbetning. Grävmaskinisten påbörjar arbetet och gräver inom markerat område med ca 20 cm bredare kanal än vad skyddet är inställt för tills han noterar att risk för ras föreligger. Han sätter då ner skyddet och gräver vidare inom skyddet, vars sidor han vid behov växelvis kan trycka neråt genom att trycka på pelartopparna.
4. Rasskyddet skall senast vara installerat i rörgraven innan någon går ner i rörgraven. Grävmaskinisten avslutar jobbet genom att kontrollera att stången för lyftöglan befinner sig i sitt nedre läge, dvs i dödpunktsläge. Rasskyddet får gärna vara nedtryckt 10 - 20 cm i underlaget. Stege skall finnas på plats i rörgraven, när någon går ner.
5. Under arbete i rörgraven kan rör eller annan utrustning nivelleras genom upphängning i stativet. Lägesstabiliserande återfyllnad kan naturligtvis ske ner genom skyddet om personalen inte står i vägen.
6. Om omgivande material antas vara vidhäftande kan man korta av den mittersta lyftlänken så att lyftöglan i centrumbalken dras upp ca 10 cm så att döpunktslåset löser ut. Då faller rasskyddet ihop något så att det släpper från omgivande mark, så att det inte drar med sig ras.
7. I arbete med korsande ledningar monteras sk avstickgrind nertill så att man kan gränsla ledningar i tre eller fyra riktningar på fullt arbetsdjup.
8. Kablar ligger ofta på ca 60 cm djup. Om kablar korsar arbetsfältet kan man med avsticksgrind gränsla kabel och på så sätt säkra mot ras ner till ca 1,4 m djup. Om markförhållandena är tillfredsställande utlöses sannolikt inga farliga ras under 1,4 m djup, även om man gräver vidare ner till ca 2 meters djup.
9. I arbete med löpande rörgrav arbetar man lämpligen merd två rasskydd och grävmaskinisten lyfter då det bakersta skyddet mot sig efterhand som arbetet fortskrider.
Rasskydd i rörgrav i relation till arbetarskydd och föreskriven egenkontroll av arbetsmiljö.
Arbetarskydd fungerar i praktiken endast inom fasta rutiner.
Ingen kan ta ansvar för ett löpande fungerande arbetarskydd om det inte ingår i fastlagda rutiner. Detta är också det egentliga budskapet i propåerna om egenkontroll av arbetsmiljön i det enskilda "företaget".
En fungerande rutin för rasskydd i rörgrav.
I dagens verklighet löser man som regel frågan om rasskydd eller inte i en diskussion mellan gubbarna på gropkanten innan någon skall gå ner. Detta är inte godtagbart av två skäl:
Viktigaste diskussionspartnern är den som skall skyddas nere i gropen. Han sitter inte på resurserna, men han känner sig uppenbarligen oftast pressad att gå ner ändå. Alternativet är vanligen att arbetet fördröjs i avvaktan på att skydd skall anskaffas. Få motstår det argumentet och vem vill framstå som feg?
Om inte skydd redan finns på plats kommer det inte att införskaffas förrän olycka eller tillräckligt elakt olyckstillbud är ett faktum.
Hyr grävmaskin med skyddsutrustning. Köp arbetet "gräva och säkra".
Grävmaskinisten är den som har resurserna kraftmässigt och den som ser hur marken beter sig. Alltså bör skyddsuppdraget lämnas till grävmaskinisten.
De flesta kommuner tycks hyra in grävmaskinen. Det borde då vara den naturligaste sak i världen att beställningen innefattar grävmaskin inkl. gubbe, skopor och rasskydd. Uppdraget bör vara skriftligt dokumenterat och innefatta att gräva enligt breddirektiv och att avsluta grävandet med etablerande av skydd i rörgraven innan någon tillåts gå ner.
Tillfällighetsdiskussionen är därmed borta och skyddet finns i beredskap vid gropen i kraft av uppdragsbeskrivningen. Arbetarskyddet ingår i en dokumenterad rutin. Kommunen tjänar pengar på att gräva smalt p.g.a. låga återställnings-kostnader. Arbetsplatsansvariga kan dokumentera sitt ansvarstagande!
Rasskydd Mini; ny teknik för småjobben.
Erfarenheterna visar tyvärr att dagens mest vanliga arbete, dvs frigrävnig för service eller byte av en kran i förvånande utsträckning sker skyddslöst trots att det vanligen är i de till synes små jobben som skadorna uppstår. För att råda bot på detta har vi nu tagit fram ett för de små jobben särskilt anpassat skydd, Rasskydd modell Mini. Se nedanstående information
Priser och mera information via E-brev: webmaster@dalbynova.se
