Djurstallet har speciella egenskaper. Det hanterar djur i många olika former och åldrar från smått till stort. Stallet hanterar också foder, vatten och inte minst gödsel och urin, dvs produkter som i sig kan vara kraftiga, miljöbelastande emissioner med "heltäckande" utbredning. Djuren är ofta byggnadens enda värmekälla med endera underskott eller kraftigt överskott på energi.

Nyckel till förståelse och konstruktion av ventilation i djurstall är insikten om att djurens energi styr klimatet och de lokala luftrörelserna. Betänk att ventilationssystemet ofta arbetar med endast 100-delar av i byggnaden verksam djurbunden energi, vilket är av särskild betydelse om djuren, som i ett lösdriftsstall för kor, kan vandra omkring i mer eller mindre stora grupper.

Djurstallet skall formellt möta krav fastställda i statliga föreskrifter, SJVFS 1993:129, med specifika krav på luftkvalitet, komfort, ljudnivå etc och säkerhet mot smittspridning.

De flesta djurstall klarar inte lagens krav, eftersom man integrerar funktionen ventilation först när det är för sent att installera en fungerande ventilation. Stallets speciella egenskaper med omfattande närmiljöstörande emissioner måste i de flesta fall mötas genom att ventilationsteknik integreras i stallets tidigaste planering och konstruktion. Djurstallet måste ha ett system för luftkvalitet och ett system för kylning. Detta är normalt inte fallet! Faktum är att de flesta stall i Sverige och i synnerhet utomlands inte är utrustade för eller formade för att klara nämnda krav.

Ett djurstall kan formellt inte godkännas om det inte är försett med utrustning som kan indikera avvikelser från föreskriven luftkvalitet (lufttemperatur har ingenting med luftkvalitet att göra) automatiskt korrigera för otillåtna avvikelser, vanligen energiunderskott, som inte tillåter tillräcklig ventialtion.

Sett i ljuset av ovanstående är den omfattande användningen av antibiotika i djurproduktionen en oundviklig produktionsresurs!

Luftkvalitet och kylning är separata funktioner.

De flesta stall har endast kylande ventilation baserad på traditionella luftintag och fläktar vid tak. Luftkvaliteten i djurens närmiljö har mycket lite att göra med klassisk ventilationsutrustning under tak. Varken smågrisen, kycklingen eller ens hästen är intresserad av luftkvaliteten under tak. Deras primära intresse är luftkvaliteten vid golvet. Smågrisen, kycklingen etc andas luft från de nedersta 10 cm över golv. T.o.m. hästen tar, som dominant värmekälla, sin andningsluft från golvnivån, från ströbädden. Att satsa spelpengar på hästar som halva dygnet andats dålig luft från ammoniakproducerande ströbäddar är kvalificerat slöseri!

Stallets närmiljöförstörande emissioner emanerar nästan till 100 % från golvkonstruktioner som hanterar urin, gödsel och förorenande ströbäddar i intim kontakt med djuren. För att möta krav på tex gödselgaser i djurens andningszon måste frånluft integreras i stallets golvkonstruktion, så att stallet också förses med en luftkvalitetsreglerande ventilation. Om så inte sker, kan stallet inte godkännas med hänvisning till SJVFS 1993:129, § 13.

Djurstallet har ett ur ventilationssynpunkt särskilt stort problem. Stallets värmeproduktion finns centralt i byggnaden och normalt strax över golvnivå. I synnerhet i gavlarna, längs ytterväggarna och i grunden råder ett kraftigt energiunderskott. Stallet karaktäriseras därför av att luft i golvnivå och i gödselkanaler flyter mot stallets varmare delar. På sin väg in mot stallets värmecentrum samlar luften emissioner från kemiskt och biologiskt aktiva ytor. Där energibalansen utjämnas stiger luft, vars kvalitet är helt oacceptabel för djur och personal, särskilt från gödselkanaler.

Dalby Nova AB planerar primärt utifrån krav på luftkvalitetsventilation. Detta kan vi göra någorlunda effektivt om vi kommer in i tid i byggnadsprocessen. Tyvärr kommer vi vanligen in för sent, dvs i offertförfrågningsläget, när ritningar föreligger och konceptet redan är låst. Vi kan vanligen endast lappa och laga!

I takt med att lönsamheten fallit och sk gröna intressen har vuxit i styrka, har djurens förutsättningar för god närmiljö blivit sämre och sämre. Om man talar om halm i djurmiljö lyser ögonen på de flesta av glädje. Särskilt i extensiva system betyder detta normalt djupa ströbäddar.

Ingen tycks tänka på att en ströbädd på ett kallt betonggolv med storbalad, otorkad halm är en avancerad biologisk giftfabrik (strö ur storbal har i princip endast bränslevärde).

 

Ingen tycks tänka på att en urin- och gödselblandad, intensivt komposterande ströbädd inte har med god närmiljö för djur att göra.

 

Ingen tycks tänka på att högaktiva ströbäddar är tuffa personalproblem.

 

Ingen tycks tänka på att den biologiska aktiviteten i ströbädden direkt kan läsas i slaktkropparnas innehåll av mögel- och bakterietoxiner.

 

Ingen tycks tänka på att när utegrisen gräver ner sig i fuktig mark, så är det i ett desperat försök att skydda sin tämligen oskyddade hud från en omild termisk närmiljö, från stickande sol, från irriterande insekter etc. Det är en s.k. bra fråga var på skalan mellan god miljö och djurplågeri företeelsen ligger.

Luftkvalitetsventilation kräver nya lösningar.

Vi kan inte med nuvarande teknik långsiktigt säkra luftkvaliteten inom ramen för gällande djurstallsföreskrifter. Vi har därför utvecklat och patentsökt ny teknik för att i byggnadens golvkonstruktion integrera en över tiden säker luftkvalitetsventilation relativt gällande djurstallföreskrifter. Vidstående bild visar principen tillämpad på ett svinstall, men den är tillämpbar och i princip nödvändig på alla djurstall med golvbundna djur. Patentet möjliggör också att man till djurbärande ytor adderar produktionsbefrämjande egenskaper. Personalens tid skall inte gå åt till att rengöra tex boxgolv om djuren själva kan göra detta. Vi söker kompetent partner på betongvarusidan för förverkligande av tekniken.

VENTILATIONSPRODUKTER

Produkter för luftkvalitetsventilation

För att vi skall kunna lösa vårt uppdrag till djurens och personalens bästa måste vi både komma in i tid och ha produkter som löser problemen. Om stallets grundplanering integrerar luftkvalitetsreglerande ventilation och nödvändig energiplanering är förutsättningarna goda. Det förutsätter att byggnadens baskonstruktion hanterar frånluft på ett funktionellt sätt. Hur man gör, är en planeringfråga som vi inte rymmer här. Om vi inte kommer in i tid måste vi lita på våra problemspecifika produkter, nedan redovisade:

Gasavsuget Rensa

Spaltgolvskanaler börjar normalt i "kyla" ute vid grunden. De blir därför aktiva lufttansportkanaler från kallt till varmt. Där luft kommer upp till djuren blir luftkvaliteten i princip oacceptabel. Situationen förstår Du bäst om Du erinrar Dig hur luften känns i stallets gavel och hur Du plötsligt går liksom in i en vägg av dålig luft ca 6 - 8 m in längs fodergången. Luftkvalitetsventilation förutsätter att man före den punkt där luften kommer upp monterar avsugspunkter i spaltgolvet. Gasavsuget Rensa är en vidareutveckling av vår ursprungliga konstruktion för att vi skall kunna hantera både allt bredare spaltgolvskanaler och luftslussar (SJVFS 1993:129, § 14) i passager mellan avdelningar. Gasavsug monteras normalt i vardera änden av en spaltgolvskanal, men lagenligt fungerande ventilation förutsätter i de flesta fall att gasavsug monteras på regelbundna avstånd. Mönsterskyddad konstruktion

Urinkanalsfläkt Finito

Stallet dränerar normalt urin via kanaler som ofta passerar från rum till rum och från kallt till varmt. I de flesta fall är kanalerna okontrollerbara pga att de är för små. Likväl kan de som transportkanal leverera enormt höga ammoniakhalter i andningsluften till djur som ligger i gödselgången. För att klara detta problem, måste man framför allt öka storleken på urinkanalerna så att de kan ventileras som frånluftskanaler. För att hantera den våta och kemiskt avancerade gasblandningen i urinkanalsystemet måste man använda en tryck- och korrosionsstabil fläkt. Finito är en vidareutveckling av en av mina tidigare konstruktioner för att bl.a. underlätta service och möjligheten att släppa illaluktande luft på tillräcklig höjd. Ett bra resultat förutsätter dock att funktionen planeras in på rimligt sätt i byggnaden. Mönsterskyddad konstruktion

Puckelfläkt Finito

Puckelfläkten är en av mina tidigaste konstruktioner avsedd att lösa det i miljöundersökningarna oftast indikerade problemet, dvs insug av luft in under djuren via tex tvärkulvertar. Finito är en vidareutveckling av min ursprungliga, kommersiella konstruktionen för Dalby Stallmiljö AB. Fläktkåpan är densamma som i kanalfläkten medan grundplåten är av rostfri plåt. Dukarna är av gummi med två lager väv. Utåt mot "vintern" användes två eller flera dukar för att förstärka tätfunktionen mot yttervärlden. Puckelfläkten bygger på principen att luft sugs ut ur stallet i botten av kanalen, lyfts upp ur kanalen och tvingas ut i kanalens ovankant på ovansidan av ytterdukarna. Returluftmängden begränsas av gummidukar som tätar bättre mot yttervärlden än duken mot stallet. Läckluften tas därför upp av den kraftigare luftströmmen från stallet. På så sätt kan man stänga av en normal tvärkulvert med skrapinstallationer på botten. Mönsterskyddad konstruktion.

Produkter för generell frånluft (kylventilation)

Oavsett om frånluften emanerar från högbelastade golvkonstruktioner eller från kylande frånluftsinstallation under tak gäller grundregeln att luften måste lyftas till säker höjd över nock, vilket betyder över husets vindrelaterade konturhöjd. Detta borde vara en självklarhet i samtliga installationer för gårdens ekonomiska säkerhet, men också för att motsvara SJVFS 1993:129, §§ 13 och 14. Tyvärr sker inte detta i praktiken, som framgår av verkligheten omkring oss. De flesta stall är försedda med frånluftstrumnmor med kineshattar och slutar på snedtak långt under stallets konturhöjd, vilket säkrar framtida hög sjukdomsförekomst, återkommande problem, låg lönsamhet och illaluktande gårdsmiljöer. Frånluftsfläktar i ytterväggar är oanvändbara av så väl hygieniska som tekniska skäl.

Vi försöker därför normalt sälja frånluftstrummor till säker höjd över nock, för att säkra framtida produktionssäkerhet och legalitet enligt SJVFS 1993:129, §14. Behovet varierar med byggnadstyp och gårdsmiljö. Vi avråder alltid från att bygga ett nytt låghus intill ett höghus.

Det är naturligtvis intressantare att satsa på ett fåtal större fläkttrummor till tillräcklig höjd än på den skog av korta trummor som vanligen präglar lantbrukets syn på frånluft.

Vi erbjuder både konventionella polyuretantrummor och traditionella aluminiumtrummor. För den som inser att framtiden innebär återkommande högtryckstvätt av trummornas insida rekommenderar vi med aluminium invändigt klädda trummor, eftersom vi inte kan garantera långsiktigt tillräckligt stabil innerhud på polyuretantummor.

Frånluftsfläkten är normalt en axialfläkt med ställbara, glasfiberförstärkta plastvingar. Motorn är i framtiden sannolikt normalt en standard 3-fasmotor, kontinuerligt arbetande och varvtalsreglerad via frekvensregulator.

Fläktinstallationen skall klara ljudnivån enligt SJVFS 1993:129, § 19, dvs max 65 dBA, vilket normalt kräver ljuddämpare. Av hygieniska skäl är fläkttrumman i djurstallet nästan alltid kortast och rakast möjliga. Den hygieniska aspekten blir snabbt viktig, även utanför fjäderfäproduktionen. Vi har därför utvecklat en hygieniskt designad, kombinerad luftflödesdämpare och ljuddämpare, Nova reflex nedan.

Reflex

Reflex är konstruerad för att vara från stallet omedelbart tillgänglig för återkommande rengöring med högtryckstvätt. Den består därför i princip av en stor isolerad skål av glasfiberarmerad, mineralullsisolerad plast, som är i ett spjällmotormontage rörligt monterad under fläkten för att också strypa en fläkt på lågt varvtal. Installation och form är sådan att Reflex tjänar både som ljuddämpare, kapacitetsreglerande spjäll, ljusskydd och som uppsamlingsskål för regnvatten, kondensvatten, fågelskit utifrån och smuts från trumväggen. Ytan består av vit gelcoat i badkarskvalitet. Om nödvändigt kan dämpningseffekten ökas med engångs mineralullsytor mot fläkten. Mönsterskyddad konstruktion.

Tilluft.

Ett låghus med sadeltak är det vanligaste djurstallet. Den öppna skullen erbjuder en relativt tryckneutral tilluftskanal, vars egenskaper är superba om yttertaket förses med en strålskyddsisolering av tex en tunn mineralullsboard och takfötterna förses med en riktigt konstruerad luftgenomförsel av tillräcklig dimension som leder in luften med låg lufthastighet längs skullgolvet. I normalfallet installerar vi traditionella luftintag i innertak enligt bild. Vi tillhandahåller också väggluftintag och nödöppningsluckor i yttervägg.

Luftintag TLI 850 resp 1200
TLI finns i två storlekar och är avsett att monteras i innertak med en hals upp genom isoleringen. Luftintaget är utfört i polyuretan med fast ythud. Kan levereras med fågelgaller på inloppet. Styrs normalt med spjällmotor.Luftintagets placering och riktning bör i görligaste mån bestämmas relativt inredning och djurs beteende. TLI 850 ca 840 cm2 flödesarea. TLI 1200 ca 1200 cm2 flödesarea.

Vi rekommenderar aldrig sk tilluftstak. De består i de flesta fall av mineralull, direktexponerad under icke strålningsskyddade yttertak. Överföringen av solens strålningsenergi till rumsluften blir därmed maximerad. Eftersom vi större delen av året kämpar för att kyla stallet ser vi ingen anledning att som luftintag installera en teoretiskt optimerad solfångare. Vi avstår också av hygieniska skäl. Vi kan tex inte ta ansvar för ett eventuellt systematiserat fiberfall från mineralullen och vi kan inte ta ansvar för den nedsmutsning av taket som uppstår, när stallarna under tvätt vanligen är tryckneutrala eller utsatta för övertryck via mot vind öppna stalldörrar.

I många fall är djuren av särskilt hälsomässigt och ekonomiskt intresse (tex avel) och/eller är byggnaden svår att förse med luft på normalt sätt. I dessa sammanhang använder vi tilluftsslang för att installera filtrerad tilluft via fläktstyrd kanal. Sk tilluftsdukar vill vi inte gärna installera, eftersom de påverkar djurens beteende, val av uppehållsytor etc. Detta beror på att dukarnas yttemperatur motsvarar utomhustemperaturen. Eftersom djurens strålningsförlust mot takytan står i relation till 4:e potensen på aktiv temperaturdifferens tangerar vi lätt, i varje fall för svin, djurskyddsgränsen och stör deras beteende i synnerhet vintertid. Utbyte av installerade tilluftsdukar utför vi, men installation av nya tilluftsdukar överlämnar vi med varm hand till våra intelligentare kollegor i branschen.

Filter blir smutsiga, vilket dels påverkar flödet, dels eliminerar hygienisk säkerhet. Filter måste därför endera bytas eller tvättas. Det gäller både tilluftsslang och tilluftsduk. Normalt offereras slang av engångskvalitet för regelbundet byte.

De flesta använder sin engångsslang alldeles för länge. Novaflex tilluftsslang har vi utvecklat för att underlätta underhållet; dvs renhållningen av slangen. Genom att dela slangen i ovankant med kardborreband kan man fälla ner sida för sida för att tex dammsuga slangens in och utsida.

Värme

Det absoluta flertalet djurstall har vintertid inte tillgång till energi, tillräckligt för att garantera klimat enligt SJVFS 1993:129. Perioderna med minimiventilation blir därför normalt riskabelt långa med i luftvägssjukdomar som följd. Stall som inte försvarar en lägsta temperatur (gäller de flesta häststall) kan aldrig fungera ventilationstekniskt tillfredsställande, eftersom energitillgången förbrukas för att reglera byggnadsskalets temperatur. I de flesta fall är tillskottsvärme mycket billigare än motsvarande värme via foder och djur. Installationer för tillskottsvärme bör vara konstant inkopplade redan tidigt på hösten, eftersom personalen normalt inte ser problemen förrän de syns dagtid. Då har stallet länge haft problem nattetid.

Temperatur är ingen luftkvalitetsvariabel. Tillskottsvärme skall tillföras relativt lägsta tillåtna temperatur och lägsta tillåtna luftkvalitet. Billigaste luftkvalitetsmått att mäta är normalt luftfuktighet. Vi strävar därför efter att alltid styra tillskottsvärme med termostat och hygrostat.

Tillskottsvärme kan tillföras på flera sätt. I det klassiska slaktsvinsstallet finns naturliga värmerör för varmvatten i inredningsfronterna. Den möjligheten saknas i de flesta andra stall. I stall med stor takhöjd är det vanligen svårt att ta ner värme till djuren. Vi har ett flertal produkter för att klara problemet.

Nova varmluftsbatteri för vatten

Vattenburen värme ger en luftkvalitetsmässigt opåverkad luft. Nova varmluftsbatteri bygger på en fyrsidig värmeväxlare baserad på ett lamellbatteri ursprungligen utvecklat för fjäderfästall med släta lameller och stora lamellavstånd för att klara dammbelastningen och underlätta tvätt. Batteriet kan arbeta med horisontell luftspridning eller med vertikal luftspridning över en luftspridare som reglerar varmluftstrycket mot golv. I flertalet stall gäller det senare utförandet. Batteripaketet är installerat på en glasfiber- och stålarmerad plastplatta och med en glasfiberarmerad täckplatta runt fläkthjulet målad med vit gelcoat. Lätt öppningsbart för tvätt.Tillverkas i tre storlekar för 45, 27 resp.16 kW. Batteriet kan förses med en luftspridare hängande på lämplig höjd under batteriet för att reglera nedslaget av luft.

Nova elvärmebatteri

Luftburen värme baserad på direktel ger vanligen en lätt "bränd" luft, men principen tillämpas ofta av kostnadsskäl. Principen är pga brandrisker omgärdad med strikta regler. Tidigare användes endast apparater godkända för tillfällig installation vanligen på golv i stall. Dessa apparater kommer alltid in för sent och de finns vanligen ingen rimlig plats för dem. De är normalt provade och godkända med inbyggd termostat och styrs därför inte mot luftkvalitet, vilket gör att de inte användes på ett kompetent sätt. Novas elvärmebatteri finns därför i en variant godkänd för att installera med fast montage, 1,8 m över golv och godkänd för att fjärrstyra från fristående regulator med tex fuktighetsgivare.

TorkEl luftavfuktare

Luftavfuktaren är ett ur energisynpunkt bra alternativ för tillskottsvärme. Den arbetar direkt mot ett av den dåliga luftens typiska innehåll, dvs fukt. Avfuktaren arbetar som värmepump. Eftersom luftavfuktaren endast arbetar mot det behandlade rummets luftvolym producerar luftavfuktaren en värmeeffekt motsvarande 1,4 - 1,6 kWh per insatt kWh. Om man däremot fullföljer kalkylen genom att jämföra med motsvarande avfuktningsarbete via ventilation kan man visa att med luftavfuktaren "producerar" 4 - 5 kWh per insatt kWh. TorkEl är utförd i rostfritt stål. Den är försedd med ett tvättbart ståltrådsfilter som samlar damm ur lokalen på luftintagssidan, vilket både minskar dammhalten i luften och säkrar god funktion på apparaten. I kondensvattnet löses ammoniak som alltså avlägsnas ur luften. Kan förses med luftfördelningskanal upp till 20 m.

Styrsystem för ventilation

Styrsystemet skall reglera stallets temperatur inom vissa gränser. Vanligen betyder detta att man ställer in ett börvärde motsvarande lägsta tillåtna temperatur. Vidare anger man ett sk proportionalband, vanligen kallat p-band, som anger hur mycket temperaturen skall tillåtas stiga innan man når full ventilation. P-bandet anger apparaturens känslighet och är till för att systemet inte skall överreagera och bli instabilt.

Frånluftsfläktar och luftintag eller tilluftsfläktar arbetar normalt relativt temperaturinställningen. Med moderna krav på djurgruppernas storlek följer att stallarna byggs med flera avdelningar i samma hus. Genom att koppla tilluften mot temperaturinställningen för resp avdelning förlorar man normalt kontrollen över lufttrycket i de enskilda rummen. Det blir då omöjligt att upprätthålla kravet i SJVFS 1993:129, §14, på att luftutbyte inte får ske mellan olika avdelningar. I framtida styrsystem bör man därför låta frånluften arbeta mot temperatur och en luftkvalitetsvariabel, medan tilluften i de enskilda avdelningarna styrs relativt ett enhetligt differenstryck mot tex rådande utomhustryck. För avdelningsbyggda hus offererar vi därför tryckstyrd tilluft.

Styrsystemet skall kontrollera behovet av tillskottsvärme både mot en lägsta tillåtna temperatur och mot en luftkvalitetsvariabel. Billigaste luftkvalitetsvariabel att mäta är luftfuktighet. Hög luftfuktighet sammanfaller vanligen med i övrigt dålig luft, vanligen beroende på för svag ventilation. Att ventilationen är svag beror i sin tur vanligen på brist på energi, vilket måste åtgärdas genom inkoppling av värme.

Tidigare nöjde man sig vanligen med enkla termostater och hygrostater. Hur stallet i verkligheten arbetade, hade man då ingen aning om så vitt man inte regelbundet besökte stallet. Stallets klimatförändringar är emellertid mest omfattande nattetid, då personal normalt aldrig finns i stallet. I den framtida, ekonomiskt tuffare miljön måste man ha full insikt i produktionen dygnet runt och man bör också löpande kunna analysera produktionsresultatet. Av detta följer krav på att man i styrsystemet integrerar memorering av historiska data om ventilations- och produktionsresultatet och att man kan lägga in tänkta produktionsrelaterade kurvor för klimatet. Det blir också allt vanligare att man i styrsystemet för klimat integrerar styrning och registrering av foder-, vattenförbrukning, löpande djurvikt etc så att man löpande kan beräkna produktionsresultatet.

Genom oss kan Du i princip erhålla allt från den enklaste termostaten till stalldatorn med produktionsövervakning med integrerad förbruknings- och tillväxtkontroll. Möjligheterna är mycket stora och vi väljer i samråd med Dig på vilken nivå och med vilken utrustning Du bör arbeta.

I princip tillhandahåller vi följande:

Stuhlprogrammet:

Kapillärrörstermostater	SR 121/1 - 2	Till- och frånkontakt. Med eller utan utvändig ratt.
	SR 124 Ö/S/T	4 kontakter i steg för kyla eller värme enskilt eller byglade för stegtransformator.
	SR 125	Dubbeltermostat för alarm för hög eller låg temperatur.
Elektroniska termostater	SR 151/ 161/152	Till- och frånkontakt, utan eller med display
	SKTA2	Prop. utgång 0 - 10V/10 - 0 V. Display.
	SKM 1	Styr spjällmotor relativt fläktspänning
	SSM	Stegkopplare relativt fläktspänning
	STA 10	Elektronisk stegtransformatortermostat i flera utföranden för temperaturberoende styrning av fläktar, luftintag, värme etc.
Enfas varvtalsregulatorer	SL 6,3, SL 10, SLA 6.3 AH	Enkla temperaturrelaterade tyristorregulatorer för varvtalsreglerade enfasfläktar max 6,3 resp 10 A
	SPA 6,3, SPA 10	Temperaturrelaterade tyristorregulatorer i ett flertal mera avancerade former för varvtalsreglering av enfasfläktar max 6.3 resp 10 A och med tilläggsfunktioner för värme, spjällmotorer, alarm etc.
	SPM 10	Slavstyrda expansionsenheter för varvtalsreglerade enfasfläktar max 10 A i 6 varianter.
Transformatorregulatorer	STRi	Slavstyrda stegtransformatorregulatorer för en- eller trefas fläktar 3 - 15 A
Klimatdatorer	SC - serien	Temperatur- och fuktrelaterade klimatdatorer i ett flertal olika former med eller utan inbyggda tyristorer eller stegfunktioner för varvtalsreglering av enfasfläktar parallellt med värme, luftintag, larm etc. eventuellt sammanknutna i ett PC-nätverk. I datorerna ingår tidsrelaterade förlopp. I nätverksanslutning kan loggfunktioner erhållas.

Multifanprogrammet.

Det finns många äldre Multifaninstallationer i stallar i Sverige och för dessa behövs viss service. Vi kan också tillhandahålla ny Multifanutrustning både vad gäller fläktar och styrsystem med i stort sett samma innehåll som i Stuhlprogrammet.

Frekvensreglering.

God ventilation och god hållbarhet på fläktar innebär i princip kontinuerlig drift av fläktar. Låg energiförbrukning förutsätter i princip frekvensreglerade fläktar. Vi räknar med att den högre installationskostnaden för frekvensreglering är inbesparad på 1 - 1,5 års drift. Frekvensreglering har dess utom den fördelen att man i princip kan arbeta med standard trefasmotorer av valfritt fabrikat. Motorn arbetar med fullt moment och på inställt varvtal i alla varvtalsområden.

Frekvensreglering, många motorer, skiftande kabellängder etc kan medföra störningsproblem om anläggningarna inte utformas på rätt sätt. Vi har därför valt att arbeta med en ny , svensk frekvensomformare särskilt konstruerad för att arbeta störningsfritt och utan krav på särskild installationsteknik.

Spjällmotorer och spjällmotorstyrning.

I äldre stall ingår som regel en eller flera spjällmotorer av typen Danfoss AMD. I dessa förbrukas elektroniken så småningom. Vi har tagit fram ett styrkort för 0 - 10 VDC innebärande att vi kan reparera och behålla i övrigt fungerande AMD-installationer även om anläggningen i övrigt moderniseras.

Vi tillhandahåller normalt små spjällmotorer typ Joventa, men i större anläggningar med många luftintag etc installerar vi normalt en för alla luftintag gemensam, stark och därmed mycket robust spjällmotor. Den finns i flera storlekar, som också är lämpliga för foder- och vatteninstallationer etc, eftersom den är försedd med inbyggda ändlägeskontakter ställbara för korta och långa slaglängder.

Separat produktionsövervakning.

Den som installerar datorbaserade styrsystem erhåller vanligen funktioner för att kunna fjärravläsa produktionsdata och samla historiska data för dygnet eller längre tid bakåt.

I det befintliga traditionella stallet behövs också möjligheter till fjärravläsning och historiska data i varje fall för dygnet..

Oregon termohygrometer kan dels avläsa temperatur och luftfuktighet i det egna rummet dels trådlöst avläsa 3 andra sensorer inom ca 30 meters avstånd. Oregon visar i display aktuella temperaturer och luftfuktigheter både på huvudapparaten och på de utestående sensorerna och indikerar om temperaturen och luftfuktigheten är på väg att stiga eller sjunka. På huvudapparaten kan man också avläsa max- respektive minvärdena för resp. mätpunkt. Man kan också erhålla larmsignal för för låga eller för för höga värden från huvudapparaten.

Oregon är ett billigt och användbart sätt för den lilla anläggningen att samla data om hur stallarna arbetar under dygnet. Det är särksilt viktigt för dem som saknar automatiska värmeinstallationer att få veta att stallarna sannolikt arbetar dåligt nattetid. Det är också bra att inte behöva trava in i ett stall på kvällen för att kontrollera klimatet när mnan kommer hem finklädd från festen.

Larm

I flertalet av våra regulatorer ingår larmutgångar för en eller flera funktioner. Dessa kan kombineras med flera typer av larmsändare. Vi rekommenderar dock att det för ventilationsbortfall skall finnas en särskilt elektromekanisk termostat för övertemperatur. Larmsystemet som helhet bör utformas i samråd med gårdens försäkringsbolag.

I samband med larm tänker man vanligen på strömbortfall. Vi kan om så önskas lägga in nödöppningsanordningar för fläktar och luftintag relaterade till temperatur och med automatisk återgång när felen elimineras.

Vi erinrar om att djurskyddslagen i princip kräver att stallet skall kunna fungera även om ett yttre nätbortfall skulle inträffa. Det gäller inte enbart ventilation utan i lika hög grad livsviktiga funktioner som foder, vatten och mjölkning. Motor- eller traktordrivna reservkraftaggregat bör därför alltid installeras. Om gårdens djurskyddsrelaterade funktioner prioriteras inom nätet på gården, behöver man sällan installera full effekt. För fjäderfä är reservelaggregat vanligen ett absolut krav från både försäkringsbolag och myndighet.

Home